Mjölkbordet i hembygdsparken

Hembygdsföreningens ordförande Per Lagerberg och “byggherren “ Ingemar Svensson från Daräng den 12 maj 2001. (Foto: Doris Engström.)

Har du någonsin funderat över siffrorna på mjölkbordet i hembygdsparken? Vad kan de betyda, tror du? ”Tjurahagen ”står det också på mjölkbordet; det är vad platsen förr kallades i folkmun där hembygdsparken idag ligger. Alla hus i parken är ju ditflyttade, så de står således inte på sin ursprungliga plats. Det gör däremot mjölkpallen! Siffrorna är dock något som har tillkommit efter att mjölkbordet byggdes.

Undertecknad började för en tid sedan leta bland kort och album i hembygdsparken. Hittade först en gratulation på 50-årsdagen till hembygdsföreningen från ”Föreningen för mjölkpallens bevarande”. Vad nu – en förening vars motto är att bevara mjölkpallar?! Spännande – letade vidare och fann ett besiktningsprotokoll från den 12 maj 2001 undertecknat av ”Tjänstgörande legitimerade besiktare: 2, 3, 4a, 5, 6, 13, 21, 23a, 24, 26, 27, 28, 30, 32b, 39a.” Men vad var detta – en förening av legitimerade mjölkpallskontrollanter?!

Bakgrunden till mjölkborden och föreningen

Vi tar från början. Hämtning av mjölk från mjölkbord började på 1930-talet. Då fanns det över 250 000 mjölkleverantörer, vilket innebar drygt 100 000 mjölkbord. Det betyder att de fanns i princip överallt!

Mjölkborden förenade nytta med nöje – självklart en väntplats för mjölkkrukor men också en mötesplats för traktens boende. Som Hjalmar Gullberg fångar in det stora i det lilla: ”Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.”

På 1970-talet försvann mjölkborden då man i stället övergick till att transportera mjölk i tankar. Så var finns nu våra mötesplatser? För att inte mjölkborden skulle falla helt i glömska bildades år 1994 ”Föreningen för (den svenska ) mjölkpallens bevarande” i Götlunda, Arboga. Föreningen ligger numera, som man säger, i ”mjölkflaska” sedan 2016, men lever dock upp i samband med att medlemmarna träffas och pratar gamla minnen.

Varje besiktning som föreningen genomförde var tydligen en givande föreställning både vad gäller förplägnad, social gemenskap och lekfull attityd för medlemmarna och inbjudna grannar. Allt enligt föreningens syfte, efter byggandet av mjölkbord.

Det hela började med att pallägare nummer 3, Kjell Enström, utmanades av sin bror att bygga en mjölkpall. De två bröderna och en av deras grannar byggde nya sådana till allmän beskådan. En nyfiken reporter hade vägarna förbi och intervjuade Kjell. Det blev lite fel i artikeln – där påstods att det fanns en nybildad förening som hade till uppgift att förse hela Sveriges landsbygd med nybyggda mjölkpallar. Många läste artikeln och hörde av sig, de ville också vara med i föreningen med sina gamla och nybyggda pallar.

De tre första mjölkpallarnas ägare samlades till krismöte, och över lite korv och öl utformades tanken att besiktiga, bedöma och godkänna landets mjölkpallar på plats. Man skulle ge både plus- och minuspoäng; för att bli godkänd skulle man ha fler plus än minus. Människor vill ju gärna framstå i en bättre dager så fenomenet ”mutning” uppkom, dvs förplägnad av både mat och allehanda drycker. 

Under åren framöver blev det 77 godkända mjölkpallar, från Habo i söder till Härnösand i norr.

Vårt eget mjölkbord…

Mjölkbord Tjurahagen nr 41. (Foto: Christina Holst, 2025.)

Hur var det då med Tjurahagen nummer 41 i hembygdsparken? Jo, den 12 maj 2001 besiktades den och blev godkänd. En av de närvarande besiktarna — Doris Engström, ägare till pall nummer 30 — kommer för övrigt från Habo. När undertecknad intervjuade Doris berättade hon att hon bara hade positiva minnen från föreningen, som förgyllde hennes och hennes mans tillvaro under många år.

Vid 2026 års första brasafton i februari månad kommer Doris på förekommen anledning att berätta om minnen från besiktningsarbetet med mjölkpallarna. Missa inte det! 😀

…och en ny förening!

I våras  dök det även upp något annat spännande på Facebook: Mjölkpallen – Föreningen för dess bevarande (ansvarig Liss Henriksson). Det var faktiskt inget annat än en nystartad förening som vänder sig till alla som har eller tänker sig att bygga en mjölkpall/mjölkbord! Gruppen på Facebook skapades den 3 april 2022 , så den är relativt ny. Trots det har det hunnit bli ett ansenligt antal besiktningar — i juli 2025 blev mjölkpall 86 godkänd. På Facebook finns både besiktningsprotokoll och en rapport från besiktningen.

Undertecknad skickade in ett foto på hembygdsföreningens mjölkbord samt diplomet från besiktningen och fick följande svar från gruppadministratören: ”Gedigen och robust är första orden som kommer upp. Dessutom väl underhållen med nytt steg, i övrigt i välbevarat original kan man tänka sig. Ett värdig medlem i alla aspekter! Kan vara värt en omväg för att se denna i verkligheten.”

Så skulle du råka få syn på några besökande i hembygdsgården som närmar sig mjölkpallen med särskilt stort intresse – kan det vara deltagare i ovan nämnda Facebook-grupp. 😀

– Christina Holst

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*